Ordlista för bygg och projektledning
Begrepp som används i byggprojekt, förklarade kort. Förklaringarna är allmänna. Vad som gäller i ett enskilt projekt styrs av avtalet, handlingarna och gällande regler.
Områden
Alla begrepp A–Ö
Roller och ansvar
BAS-P och BAS-U
Byggarbetsmiljösamordnare för planering och projektering (BAS-P) och för utförande (BAS-U). Rollerna följer av arbetsmiljölagen och utses av byggherren. BAS-P tar fram arbetsmiljöplanen och ser till att arbetsmiljön beaktas i projekteringen. BAS-U samordnar arbetsmiljön mellan entreprenörerna på arbetsplatsen.
Besiktningsman
Den som beställaren utser att genomföra besiktningar enligt AB 04 eller ABT 06. Besiktningsmannen ska vara opartisk och bedömer om arbetet är fackmässigt utfört och följer avtalet. Kallas också besiktningsförrättare.
Byggherre och beställare
Byggherre är den som för egen räkning utför eller låter utföra bygg-, rivnings- eller markarbeten, enligt plan- och bygglagen. Byggherren ansvarar för att kraven i lagen uppfylls och utser bland annat kontrollansvarig, BAS-P och BAS-U. I entreprenadavtalet kallas samma part oftast beställare.
Installationssamordnare
Samordnar el, VVS, ventilation, tele/data och styr så att installationerna går att bygga ihop med varandra och med byggnaden. Arbetet omfattar kollisionskontroll, tidplan för installationerna, provning, samordnad funktionsprovning, driftsättning och underlag till överlämning.
Kontrollansvarig (KA)
Certifierad person som hjälper byggherren att ta fram förslag till kontrollplan, ser till att planen följs och deltar vid tekniskt samråd, arbetsplatsbesök och slutsamråd. Kontrollansvarig ska ha en självständig ställning mot det som kontrolleras. Krävs enligt plan- och bygglagen för många åtgärder som kräver lov eller anmälan.
Platschef och arbetsledare
Platschefen ansvarar för produktionen i ett projekt som helhet: tidplan, ekonomi, kvalitet, arbetsmiljö och underentreprenörer. Arbetsledaren leder och planerar det dagliga arbetet för arbetslaget på plats. Titlar och ansvar varierar mellan företag, så ansvarsfördelningen bör alltid framgå av uppdraget.
Projektledare
Leder byggprojektet från behov till överlämning: tidplan, ekonomi, upphandling, avtal, ÄTA och kommunikation mellan beställare, projektörer och entreprenörer. Projektledaren kan företräda beställaren eller entreprenören. Mandatet bör skrivas ned från början.
Underentreprenör (UE)
Företag som huvudentreprenören anlitar för en del av arbetet, till exempel el, rör eller mark. UE har avtal med huvudentreprenören och inte med beställaren, och huvudentreprenören svarar mot beställaren för UE:s arbete.
Entreprenad och avtal
AB 04 och ABT 06
Standardavtal för entreprenader, framtagna av Byggandets Kontraktskommitté (BKK). AB 04 används vid utförandeentreprenad och ABT 06 vid totalentreprenad. De reglerar bland annat tider, ÄTA, besiktning, garanti, ansvar och betalning. Avvikelser skrivs in i de administrativa föreskrifterna.
ABK 09
Standardavtal för konsultuppdrag inom arkitekt- och ingenjörsverksamhet, till exempel projektering och projektledning. Framtaget av Byggandets Kontraktskommitté.
ABS 18 och Hantverkarformuläret 17
Avtal för entreprenader åt konsumenter. ABS 18 används för småhusentreprenader, till exempel nybyggnad eller större om- och tillbyggnad av ett småhus. Hantverkarformuläret 17 används för mindre arbeten i hemmet, till exempel renovering. Båda bygger på konsumenttjänstlagen.
Administrativa föreskrifter (AF)
Den del av förfrågningsunderlaget som reglerar de administrativa villkoren: tider, ersättning, organisation, möten, besiktning, försäkringar och avsteg från AB 04 eller ABT 06. Skrivs ofta enligt AMA AF.
AMA
Allmän material- och arbetsbeskrivning, referensverk från Svensk Byggtjänst som tekniska beskrivningar hänvisar till. Det finns bland annat AMA Hus, AMA Anläggning, AMA VVS & Kyl och AMA EL, och AMA AF för administrativa föreskrifter.
Fast pris och löpande räkning
Vid fast pris åtar sig entreprenören arbetet för ett bestämt belopp. Vid löpande räkning ersätts den verkliga kostnaden, ofta med ett påslag. Valet styr hur risk och ÄTA fördelas mellan parterna.
Förfrågningsunderlag (FU)
Handlingarna som beställaren skickar ut när en entreprenad eller ett uppdrag ska handlas upp: administrativa föreskrifter, tekniska beskrivningar, ritningar och kommersiella villkor. Anbuden lämnas mot förfrågningsunderlaget, så oklarheter där blir ofta ÄTA senare.
Generalentreprenad och delad entreprenad
I generalentreprenad har beställaren avtal med en huvudentreprenör, som i sin tur anlitar underentreprenörer. I delad entreprenad handlar beställaren upp flera sidoentreprenörer och samordnar dem själv eller genom en projektledare.
LOU
Lagen (2016:1145) om offentlig upphandling. Styr hur stat, kommuner och regioner köper entreprenader, varor och tjänster.
Mängdavtagning
Att räkna fram mängder ur ritningar och beskrivningar, till exempel kvadratmeter gips eller meter kabel, som underlag för kalkyl, anbud och beställningar.
Samverkansentreprenad
Beställare och entreprenör arbetar mot gemensamma mål med öppen ekonomi, ofta från ett tidigt skede. Kallas också partnering. Avtalet bygger vanligen på AB 04 eller ABT 06 med ett samverkansavtal som tillägg.
Totalentreprenad
Entreprenören ansvarar för både projektering och utförande utifrån beställarens funktionskrav. Regleras oftast av ABT 06.
Utförandeentreprenad
Beställaren ansvarar för projekteringen och tar fram handlingarna, entreprenören utför arbetet enligt dem. Regleras oftast av AB 04.
ÄTA
Ändrings-, tilläggs- och avgående arbeten, alltså förändringar jämfört med det som avtalats. Hanteringen regleras i avtalet, oftast AB 04 eller ABT 06. ÄTA bör begäras, prissättas och godkännas skriftligt innan arbetet utförs.
Typer av arbeten
Lokalanpassning
Ombyggnad av en lokal efter en ny eller befintlig hyresgästs behov, till exempel från kontor till vårdcentral. Kallas också hyresgästanpassning. Fastighetsägaren är oftast beställare.
Nyproduktion
Byggande av nya byggnader, till skillnad från ROT-arbeten i befintliga.
ROT
Står för reparation, ombyggnad och tillbyggnad. I branschen är ROT samlingsnamnet för arbeten i befintliga byggnader, till skillnad från nyproduktion. Rotavdraget är en skattereduktion för arbetskostnad vid sådana arbeten i en bostad och regleras av Skatteverket.
Lov och myndighetskrav
BBR
Boverkets byggregler: föreskrifter och allmänna råd om byggnaders tekniska egenskaper, till exempel tillgänglighet, brandskydd, bullerskydd, fukt och energi.
Bygglov och anmälan
Bygglov krävs bland annat för nybyggnad, tillbyggnad och ändrad användning. Vissa åtgärder kräver i stället anmälan, till exempel ändring av bärande konstruktion eller väsentlig ändring av ventilation. Byggnadsnämnden beslutar.
Kontrollplan
Byggherrens plan för vilka kontroller som ska göras, av vem och hur de dokumenteras. Fastställs av byggnadsnämnden i startbeskedet. Entreprenörens egenkontroller är en del av underlaget.
PBL
Plan- och bygglagen (2010:900). Reglerar planläggning och byggande, bland annat bygglov, anmälan, kontrollplan, kontrollansvarig, startbesked och slutbesked.
Startbesked och slutbesked
Startbeskedet ger rätt att börja arbetet och fastställer kontrollplanen. Slutbeskedet ger rätt att ta byggnaden eller ändringen i bruk. Båda lämnas av byggnadsnämnden.
Tekniskt samråd
Möte mellan byggherren, kontrollansvarig och byggnadsnämnden innan arbetet börjar, där man går igenom hur arbetet ska planeras, kontrolleras och dokumenteras.
Kontroll, provning och besiktning
Besiktning
Granskning av entreprenaden mot avtal och handlingar enligt AB 04 eller ABT 06: förbesiktning, slutbesiktning, efterbesiktning och garantibesiktning. När slutbesiktningen är godkänd är entreprenaden avlämnad och garantitiden börjar.
Egenkontroll
Entreprenörens egen kontroll av att utfört arbete uppfyller kraven. Görs enligt plan, dokumenteras och är underlag vid besiktning och överlämning. Vilka kontroller som krävs framgår av kontrollplanen och avtalet.
Injustering
Inställning av flöden i ventilation, värme och kyla så att de stämmer med de projekterade värdena. Resultatet redovisas i injusteringsprotokoll.
OVK
Obligatorisk ventilationskontroll. En certifierad funktionskontrollant kontrollerar att ventilationen fungerar som avsett, innan ett nytt eller ändrat system tas i bruk och därefter med intervall som beror på byggnadstyp och system.
Relationshandlingar
Handlingar som visar hur det faktiskt blev byggt, med ändringar under produktionen inarbetade. Lämnas vid överlämningen tillsammans med drift- och underhållsinstruktioner.
Samordnad funktionsprovning (SFP)
Provning av att installationer som ska samverka verkligen gör det, till exempel brandlarm, brandgasspjäll, ventilation, dörrstyrning, hissar och utrymningslarm. Görs efter att varje system provats för sig och före slutbesiktning. Kallas ofta samprov.
Arbetsmiljö och arbetsplats
AMP, arbetsmiljöplan
Arbetsmiljöplanen för byggarbetsplatsen. Den beskriver hur arbetsmiljöarbetet ska organiseras och vilka risker som finns. Tas fram under planering och projektering och uppdateras under utförandet, av BAS-P respektive BAS-U.
APD-plan
Arbetsplatsdispositionsplan: en ritning över hur byggarbetsplatsen ska disponeras, med bodar, upplag, kranar, in- och utfarter, avspärrningar och gångvägar.
Etablering
Uppstarten av en byggarbetsplats: bodar, el, vatten, avspärrningar, skyltning och upplag enligt APD-planen. Avetablering är när allt tas bort efter avslutat arbete.
Förhandsanmälan
Byggherren ska skicka en förhandsanmälan till Arbetsmiljöverket innan arbetet börjar, när byggarbetsplatsen överskrider vissa gränser för antal arbetsdagar och antal personer.
Personalliggare och ID06
På byggarbetsplatser ska det finnas en elektronisk personalliggare där alla som arbetar registrerar in och ut, enligt Skatteverkets regler. ID06 är branschens system för id-kort och behörighet och används ofta för registreringen.
Skyddsrond
Regelbunden genomgång av arbetsplatsen för att hitta och åtgärda risker. Görs av arbetsgivaren tillsammans med skyddsombud och samordnas på arbetsplatsen av BAS-U.
Planering och samordning
Produktionsplanering
Planeringen av hur ett bygge ska utföras: ordningen på arbetsmomenten, tid, resurser, material, etapper och leveranser. Omsätts i en tidplan och i veckoplaner på plats och följs upp löpande.
UE-samordning
Samordning av underentreprenörer: att de arbetar i rätt ordning, att gränssnitten mellan deras arbeten är tydliga och att ansvar och leveranser är klara. Minskar stillestånd, dubbelarbete och tvister om vem som ansvarar för vad.
Kulturhistoriska byggnader
Antikvarisk medverkan
En antikvarie följer arbetet i en skyddad byggnad, dokumenterar och ger råd om material och metoder. Är ofta ett villkor i tillståndet.
Byggnadsminne
Byggnad som länsstyrelsen har förklarat som byggnadsminne enligt kulturmiljölagen. Skyddsbestämmelser anger vad som inte får ändras, och ändringar kräver tillstånd från länsstyrelsen.
Skyddsbestämmelser i detaljplan
Kommunen kan skydda en byggnad i detaljplanen med skyddsbestämmelser, ofta betecknade q, eller varsamhetsbestämmelser, ofta betecknade k. Plan- och bygglagen förbjuder förvanskning av särskilt värdefulla byggnader. ”K-märkt” är ett vardagsord och ingen formell skyddsform.
Statligt byggnadsminne
Byggnad i statlig ägo som skyddas enligt förordningen om statliga byggnadsminnen. Skyddsbestämmelser anger vad som inte får ändras, och ändringar kräver tillstånd från Riksantikvarieämbetet.
Behöver ni hjälp?
Se våra tjänster: projektledning, entreprenader, platschef, arbetsledning, installationssamordning, nyproduktion och lokalanpassning, ROT-arbeten. Fördjupningar finns under Nyckelord, och för privatpersoner finns en egen sida.